Flodkräftor

Flodkräftan är den ursprungliga, svenska sötvattenkräftan. Tyvärr har kräftpesten gjort att beståndet av flodkräfta minskat betydligt under de senaste decennierna. Fortfarande finns den i vissa små sjöar och vattendrag i södra Sverige och betingar ett högt pris när man väl lyckas komma över ett tjog eller två.

Signalkräftor

Signalkräftan är en härdig kräftart som tagit över efter flodkräftan i de flesta svenska kräftsjöar. Den har sitt ursprung i Nordamerika. Namnet signalkräfta kommer av en vit färgfläck på framklon.

Kräftfiske

Kräftfisket omges sedan urminnes tider av ett magiskt skimmer. Mörka augustikvällar med fullmåne över silverglittrande vatten, stilla plask av årtag, tyngden av välfyllda kräftburar som halas upp i båten. Och sensommarens stjärnbilder på den mörkblå natthimlen.

Nästa dag vidtar kräftkoket med en lag av vatten, salt, socker, lite öl och rikligt med krondill. Och så småningom får man så lön för mödan när kräftskivan äger rum.

Premiär för kräftfisket var tidigare kl 17.00 första onsdagen i augusti men sedan 1994 finns inget generellt förbud mot kräftfiske även vid andra tidpunkter.

Kräftskiva

Kräftor i massor dekorerade med krondill. Pajer, frasigt bröd och lagrade ostar. Snapsvisor, hemmagjord snaps på malört och johannesört. Kräftlyktor i träden, fåniga haklappar och löjliga kräfthattar. Men ändå – så gott, så festligt och så kul!

Havskräftor

Havskräftan är en nära släkting till hummern men mindre och slankare. Havskräftor fiskas året om på västkusten och smakar nog lika bra närhelst den är fångad men lär vara allra bäst under augusti till december. Den lever på 30-40 meters djup. 30% av havskräftorna fiskas med bur och resten med bottentrål som skadar både havsbotten och kräftornas skal. Havskräftan har en mildare smak än sötvattenkräftan och kokas vanligen bara med saltlag, inte med krondill.